Något att vara rädd om

Det här inlägget borde handla om uttryck, reklam och marknadsföring och hur bilder säljer och allt det där. Men det gör det inte.

Det beror nog på att våren står för dörren och längtan ut i naturen är som störst

Vi tar det för givet – men vi har något som många andra inte har. Något som inte påverkas av politisk eller religiös åsikt, sexuell läggning, hudfärg eller social status. Det påverkas inte ens av vilken nationalitet man har.

Det är en grundbult i vårt samhälle och i våra grannländer. En grundbult i vår demokrati om man vill vara högfärdig.

För det är demokratiskt att vi alla äger och ansvarar för vårt land, även om det är några som äger lite mer av det än andra, så äger vi rätten att vara nästan överallt i vårt land. Ingen kan köra bort oss och säga att det här är ”min” ö, ”min” skog, ”mina” bär, svampar eller annat som växer fritt. – Ännu!

För om vi fortsätter att glömma bort att vi faktiskt har den rätten – och med det också skyldigheten att skydda den – så är jag rädd att rovdrift och girighet starkt kommer att begränsa denna rättighet för kommande generationer.

Jag talar som du redan förstått om Allemansrätten – en rätt att vara rädd om